Det finns olika typer av diabetes. Alla har de en sak gemensamt - blodsockret blir för högt. Kroppens celler behöver socker som näring för att kunna arbeta. Vid typ 1-diabetes kommer sockret inte in i cellerna utan stannar i blodet. Cellerna svälter och du börjar må dåligt. Det höga sockret i blodet gör att du kissar och dricker mycket.
Nästan alla barn som insjuknar i diabetes har typ 1-diabetes (insulinberoende diabetes). Vid denna diabetestyp har man brist på hormonet insulin. Insulin är nödvändigt för att sockret ska kunna ta sig in i kroppens celler och fungera som bränsle för cellerna. Man kan likna insulinet vid en nyckel som låser upp cellerna så att sockret kan komma in i cellen.
Vid typ-1 diabetes har kroppens immunförsvar - vars uppgift är att försvara dig mot virus och bakterier - av någon anledning börjat förstöra de celler i din kropp som tillverkar insulin, betacellerna. Till sist, när de kvarvarande betacellerna inte orkar tillverka tillräckligt med insulin insjuknar man i typ-1 diabetes.
Kolla alltid blodsockret (eller sensorvärde) före varje måltid (=varje gång du äter något!)!
| Blodsocker före måltid: | 4 - 6 mmol/l |
| Blodsocker 2 timmar efter måltid: | 4 - 8 mmol/l |
| Målvärde vid sänggående: | 4 - 8 mmol/l (beroende på senaste måltid) |
HbA1c (ett blodprov som mäter hur mycket glukos som är bundet till de röda blodkropparna, ett medelvärde på blodsockret de senaste 2-3 månaderna)
HbA1c: 48 mmol/mol eller lägre (utan för mycket känningar)
Kontrollera alltid blodsocker/sensorvärde före måltid!
Hypoglykemi – 'känning' (blodsocker under 3,5 - 4 mmol/l):
Korrigeringsdos
Du kan använda 100-regeln för att räkna ut korrektionsdosen:
100/Din totala dygnsmängd insulin (= kort- + långverkande insulin)=det antal mmol/l (=steg) som ditt blodsocker sänks utav 1 enhet insulin
Ex: Om din totala dygnsdos insulin är 50 enheter (du plussar ihop långverkande insulin och alla doser snabbverkande insulin): 100/50 = 2. Detta innebär att 1 enhet insulin sänker blodsockret 2 steg.
Om ditt blodsocker är 12 mmol/l och du ger en enhet insulin sänks ditt blodsocker till 10 mmol/l.
Insulindosen ska anpassas till mängden kolhydrater i måltiden och till vilken fysisk aktivitet du har utfört eller ska utföra.
Med hjälp av kolhydratkvoten kan man uppskatta hur mycket insulin som behövs för kolhydraterna i din måltid.
Kolhydratkvoten kan variera under dagen, framför allt till frukosten behöver man mer insulin till samma mängd kolhydrater. Yngre barn behöver ofta flera olika kvoter under dagen.
Ofta börjar man med att räkna ut kolhydratkvoten med 500-regeln:
500/Din totala dygnsmängd insulin (= kort- + långverkande insulin)=Det antal gram kolhydrater som 1 enhet insulin tar hand om
Till frukosten när man behöver mer insulin kan man använda 300-regeln:
300/Din totala dygnsmängd insulin (= kort- + långverkande insulin)=Det antal gram kolhydrater som 1 enhet insulin tar hand om
Hypoglykemi, lågt blodsocker, definieras som plasma-/vävnadssocker mindre än 3,5–4 mmol/l.
Behandla i första hand med druvsocker, helst tillsammans med vatten. Vila tills effekten kommer inom cirka 10–15 minuter. Kontrollera med ett nytt blodsocker. Upprepa med ny dos druvsocker om effekt uteblir.
Behandla i andra hand med söt dryck.
"Tumregel"
1 bit druvsocker (Dextrosol = 3g) per 10 kg kroppsvikt höjer ca 3-4 mmol.
Du ska sträva efter att ha blodsocker på 4–6 mmol/l.
Två timmar efter måltid kan blodsockret stiga upp mot 8 mmol/l.
Enstaka höga värden kommer du att ha.
Höga blodsocker kan bero på flera olika saker.
Ofta rör det sig om för lite insulin till de kolhydrater du har ätit.
Enstaka höga värden kan också förekomma om du är arg, ledsen, rädd eller till exempel före eller efter en spännande och intensiv match eller aktivitet.
Då brukar blodsockret sjunka spontant efter några timmar utan att du behöver korrigera med extra insulin.
Ett högt blodsocker kan också bero på en så kallad rekyl, dvs en överreaktion från kroppen som svar på ett lågt blodsocker.
Upprepade höga blodsocker kan bero på allvarlig insulinbrist. Då är det viktigt att följa blodsockret och försöka att korrigera detta tills det blivit normalt igen. Då ska du också testa om du har ketoner (syror) i blodet.
Ketoner är ett tecken på att kroppens celler inte får socker, det vill säga att de svälter. Ketoner och ett samtidigt högt blodsocker är ett tecken på en allvarlig insulinbrist och måste behandlas med insulin.
Ge snabbverkande insulin i enlighet med korrektionskvoten eller en dos på 0.1 Enhet/kg kroppsvikt.
Detta kan upprepas varannan timme tills blodsockret blivit normalt igen och tills ketonerna försvunnit. Kontakta ditt diabetesteam så fort du är osäker!
Åk till sjukhus för behandling om: du har högt blodsocker med ketoner och samtidigt mår dåligt
– t ex mår illa, kräks, har ont i magen. Då kan du ha en så kallad syraförgiftning (ketoacidos). En syraförgiftning måste alltid behandlas på sjukhus!
Om du har insulinpump och högt blodsocker med ketoner ska du: ge extra dos snabbverkande med penna, enligt korrigeringsdos eller 0.1 Enhet/kg kroppsvikt. Byt infusionsset och kontrollera att ketonerna försvinner.
OBS: Man kan ha ketoner och samtidigt normalt eller endast lätt förhöjt blodsocker.
Detta kan hända tex vid kraftig maginfluensa, då man ej kunnat äta, alternativt att man kräkts upp allt. Kroppen bildar då svältketoner, som kan mätas i blodet. Vid detta tillstånd behöver kroppen både socker och insulin. Om man fortsätter att ge sig för lite insulin, eftersom sockret är lågt, är det stor risk att man utvecklar en syraförgiftning!
Kontrollera alltid ketoner och blodsocker ofta vid följande symptom: illamående, kräkningar och magsmärtor!
Författat av Tore Vigård, Diabetesteamet, Malmö - Senast uppdaterat 2018-02-27.
Gå till vår Facebook-sida och dela med dig.